close Stäng
phone_iphone + 46 8 531 940 00

Del 3: Asbestsanering i praktiken – undertryck, luftomsättning och efterventilering som gör skillnad

Rubrik: Asbestsanering i praktiken.

Det är lätt att fokusera på själva rivningen när man pratar asbest. Men i praktiken avgör man säkerheten ofta av det som händer runt omkring:

  • luftflöde
  • undertryck
  • rengöring
  • efterventilering
  • kontroll och uppföljning

När de bitarna fungerar minskar risken för spridning dramatiskt.

Undertryck i saneringszonen – ett grundkrav vid inomhusarbete

Arbetsmiljöverket anger att saneringszonen vid saneringsarbeten inomhus ska vara i undertryck.

Syftet är att den rena luften ska röra sig in i zonen – inte att man pressar ut asbestfibrer i byggnaden.

Luftomsättning: minst 10 gånger per timme

Arbetsmiljöverket lyfter även ett tydligt riktvärde:

  • Luften i saneringszonen ska omsättas minst 10 gånger per timme.

De beskriver även exempel på volymflöde och att man i större utrymmen kan behöva flera luftrenare för att få bra omsättning.

Kontroll av undertryck – viktigt att kunna följa upp

Man behöver kunna kontrollera undertrycket. Arbetsmiljöverket anger att det lämpligast görs med en tryckfallsmätare, men att det i mindre utrymmen kan vara godkänt att kontrollera att plasten buktar inåt.

Efterarbete: dammsug, våttorka och efterventilera

Efter avslutat rivningsarbete är det inte “klart” direkt.

Arbetsmiljöverket beskriver att man ska:

  • dammsuga och våttorka alla ytor
  • efterventilera området
  • och att det är lämpligt att lämna kvar luftrenare med HEPA 13-filter och rena luften ytterligare 4–12 timmar innan man river sluss och täckplastväggar

Detta beror bland annat på att fina asbestfibrer kan hålla sig svävande längre och följa luftströmmar.

Sammanfattning: trygg asbesthantering kräver kontroll i flera steg

Asbest är en risk som kräver mer än “rätt skydd” – det kräver rätt metod, rätt rutiner och rätt tekniska åtgärder.

En trygg arbetsprocess bygger på:

  • utbildning och tillstånd
  • tydliga instruktioner
  • inneslutning och sluss
  • undertryck + luftomsättning
  • rengöring + efterventilering
  • dokumenterad uppföljning

Kontakta oss om ni vill ha en lösning ni kan lita på – med rätt utrustning och smart kontroll i arbetsvardagen.

Varför måste saneringszonen vara i undertryck?

För att förhindra att man sprider asbestfibrer till andra delar av byggnaden. Arbetsmiljöverket anger att saneringszonen vid inomhusarbete ska vara i undertryck.

Hur många luftomsättningar behövs vid asbestarbete?

Arbetsmiljöverket anger att luften ska omsättas minst 10 gånger per timme i saneringszonen.

Vad ska man göra efter avslutad rivning?

Arbetsmiljöverket beskriver att man ska dammsuga och våttorka ytor samt efterventilera innan man river inneslutning och sluss.

Hur länge ska man efterventilera?

De anger att det ofta är lämpligt att låta fläktaggregat med HEPA 13-filter rena luften 4–12 timmar, men man behöver anpassa tiden efter utrymme, volymflöde och luftomblandning.

Dustcontrol, Box 3088, Kumla Gårdsväg 14, 145 03 Norsborg, SWEDEN